Hekla klar för utbrott?

Vulkan Hekla på Island

Vulkanen Hekla är en av de mest aktiva vulkanerna på Island. Sedan 1970 har fem vulkanutbrott förekommit, det senaste år 2000. De har alla varit relativt små och ofarliga, men eftersom det nu gått 17 år sedan det senaste utbrottet, så kan man befara att ett större utbrott kommer nästa gång.
Utbrottet år 1947 var det största som man har dokumenterat i den isländska vulkanhistorien. Det pågick i 13 månader. Det började den 29 mars och det är således dessa dagar 70 år sedan detta stora utbrott. Före det led 102 år sedan föregående utbrott.

Ökat tryck

Vetenskapsmännen följer noggrant med Hekla. Olika typer av instrument mäter markytans nivå, trycket i magmabehållaren under, rörelser i jordskorpan o.s.v.
Geologen Páll Einarsson vid Islands Universitet är en av de mest sakkunniga.
- De flesta mätningar som vi har tillgång till nu pekar på att Hekla är redo för utbrott, men vi kan inte säga vad som utlöser ett sådant, säger han.
Trycket i magmabehållaren under vulkanen är högre nu en före de två senaste utbrotten, 1991 och 2000. Det är inte möjligt att förutsäga om ett utbrott kommer nu, men i allmänhet är det med kort varsel som utbrott kommer.

Ändrat mönster

Páll Einarsson säger, att det är vanligt att stora utbrott, liksom det år 1947, förändrar vulkaners utbrottsmönster. Efter det stora utbrottet 1947, som alltså kom 102 år efter föregående utbrott, har utbrotten kommit tätare, 1970, 1980, 1990, 1991 och år 2000.

Här är en arikel på engelska om vulkan Hekla och det ökade trycket:
Iceland Monitor: Hekla

30.3.2017
Per Ekström
per@per.is
www.per.is

Hekla bevakas mer än förr

Vulkanen Hekla på södra Island är under ständig bevakning och uppsikt. Den hade senast utbrott år 2000 och bedöms vara klar för nästa utbrott. Av den anledningen har den isländska vädertjänsten, "Veðurstofa Íslands", systematiskt byggt upp bevakningssystem och instrument för att följa med vulkanen. Målsättningen är att kunna ge förvarningar om ett utbrott skulle vara på kommande.


Hekla i juli 2016

Hekla kan dock få utbrott med nästa ingen förvarning.
Vulkanen är ett mycket populärt vandringsmål och om ett utbrott kommer med ingen eller mycket kort förvarning är alla de som är på vulkanen eller i dess närhet i stor fara.
I bevakningssystemet ingår också alarmrutiner, t.ex. så att man kan skicka sms till alla mobiltelefoner som befinner sig på eller i närheten av vulkanen.
På Island finns ca. 30 aktiva vulkaner, varav Hekla räknas till en av de aktivaste.
Med olika mätningar har man kunnat konstatera att trycket under Hekla stiger hela tiden. Markytan stiger och marklutningen från Hekla, t.ex. vid gården Næfurholt gjorde man i juni i år mätningar av denna lutning och beräknade att den överstiger det som var för utbrottet år 2000. Någon gång mellan åren 2007 och 2009 nåddes samma lutning som var före utbrottet år 2000.
I Morgunblaðið är en intervju med hotellchefen på hotell Leirubakki, som ligger kort väster om Hekla. - Alla dagar kommer folk hit och frågar om hur man kommer upp på Hekla och folket verkar inte bekymra sig det minsta om faran, säger hotellchefen.

Här är en sammanfattning om Heklas utbrott och historia under den tid Island varit befolkad:
Hekla

12.07.2016
Per Ekström
per@per.is
www.per.is

Hekla för 15 år sedan

Idag är det 15 år sedan det senaste vulkanutbrottet i Hekla på sydlandet här på Island.
Det var ett litet utbrott, som höll på i 11 dagar. Det är därför ett ganska omärkbart utbrott.
Men det som är speciellt med utbrottet är att geologerna kunde gå ut till massmedia ca en kvart före utbrottet och tillkännage att ett utbrott sannolikt kommer att börja efter en kvart.
Radions nyhetssändning kl. 18 inleddes ungefär med dessa ord:
Här har vi ett meddelande från myndigheterna. Sannolikt kommer ett utbrott att börja i Hekla inom en kvart.
Händelserna följdes så i direktsänding under nyhetssändningen, som förlängdes från 15 min till 50 min.
Läs mer om vulkanen Hekla och utrbottet år 2000, som började den 26 februari kl 18:17.
http://www.per.is/html/geologi.html#Hekla

26.02.2015
Per Ekström
per@per.is

Hekla, ny bild i dag

En färsk bild av Hekla idag 18.10.2014

Hekla, oktober 2014

Vulkanen Hekla på sydlandet

Hekla har hålli sig lugn sedan mars 2000. Geologerna bedömer att vulkanen är uppladdad för ett nytt utbrott. Magmabehållaren under är fylld och jordskorpan höjs vid Hekla.
Men ingen kan säga när ett utbrott kommer. Nu f.n. (okt.2014) pågår utbrottet i Holuhraun, så vi hoppas att det räcker för stunden.

Jag följer med och kommer helt säkert att rapportera om några nyheter kommer om Hekla.

Vi disponerar ett markområde för skogsodling några tiotal kilometer från Hekla och har henne under uppsikt när vi är på området.

18.10.2014
Per Ekström
per@per.is

Hekla, den sägenomspunna damen på Island, en historisk översikt och utbrottet år 2000

Hekla, den sägenomspunna damen på Island               Hekla är nog den mest kända vulkanen på Island. Hon (Hekla är ett feminint ord i isländskan) har haft stark påverkan på livet på Island under den historiska tiden från 874 e.K. till våra dagar. Här nedan en liten epistel om Heklas historia och om hennes senaste utbrott i månadsskiftet februari - mars år 2000. Webbkamera som visar live bilder från Hekla. Här... Den isländska vulkanen Hekla hör till de mera kända vulkanerna. Orsaken är kanske att vulkanen har varit mycket aktiv i historisk tid. Den isländska nutidshistorien börjar 874 i och med Ingolfur Arnarsons ankomst till Island. Hekla har haft 18 utbrott sedan dess. Det senaste var år 2000. Utbrottet började den 26 februari och avslutades officiellt den 8 mars. Hekla, som ibland kallas Heklefjäll på svenska, har i folktron sagts vara ingången till helvetet. Där brändes de fördömdas själar i den eviga elden. Utbrottet år 2000 hör till de mindre, men folks beteende var inte desto mindre spektakulärt och har gjort att många islänningar kommer ihåg detta utbrott särskilt väl. Geologerna bedömer att ett utbrott i Hekla är sannolikt inom en nära framtid. En vulkan kan förvisso vara ett inferno, ett helvete. Stor respekt förutsätts av vulkanen, annars kan det sluta illa. Detta har också Hekla visat. Namnet är på isländska ett feminint ord och islänningarna talar om vulkanen som "hon". Detta ger en själ åt berget och hon visar ofta att hon är egensinnig och vägrar att följa fasta regler. Ett exempel är att i historisk tid har hon oftast haft utbrott med ca 100 års mellanrum. Så var det fram till 1947. Nästa utbrott kom dock redan 1970 och så följde utbrott 1980 och 1981, 1991 och nu i år 2000. Vetenskapsmännen sade också, att nu på 1900-talet, när vi har dokumenterat Heklas utbrott och trott oss kunna förutse ett mönster, då har hon visat att hon inte följer några fasta regler, utan ändrar sitt schema och har utbrott bara med 10 års mellanrum. - Hon vill helt enkelt inte vara vetenskaplig, sade en av geologerna. Hekla är ett populärt vandringsmål och väl utmärkta gångleder visar vägen upp till toppen och vulkankratrarna. Det var tur att utbrottet år 2000 kom under vintern, då ingen vandrar upp på berget. Hade det kommit under sommaren och turistsäsongen hade säkert fara för människoliv kunnat uppstå. Hekla är nu 1491 m ö.h. Hon är ofta beklädd med snö året runt, men någon egentlig glaciär finns inte på toppen. Hon ses väl i omgivningarna på södra Island, bl.a. när man far upp mot Gullfoss och Haukadalur, där de sprutande heta källorna Strokkur och Geysir finns. Men även när man kör längs ringvägen nr 1 på Sydlandet vid t.ex. Hella ser man vulkanen väl i gott väder. Heklas utbrott under bosättningstiden: Hekla hade troligen utbrott ca 870 (just före bosättning på Island inleddes 874). År 1104 (stort utbrott), 1158, 1206, 1226, 1300, 1341, 1389, 1510 (stort utbrott), 1597, 1636, 1693, 1766 (stort utbrott), 1845, 1947 (stort utbrott), 1970, 1980-1981, 1991 och senast 2000. Antagligen hade Hekla utbrott i kring koloniseringen av Island ca år 870. Då bildades det s.k. koloniseringsskiktet av aska från Hekla, som man har kunnat använda för att bekräfta att bosättning inleds på Island ca år 870. Det första utbrottet som nämns i historien är år 1104. Det ödelade bebyggelse i omgivningarna i Thorsådalen. Utbrottet år 1300 är ett av de största. Det berättas att vulkanen då rämnade längs hela den spricka som finns, ca 40 km lång. Så mycket aska spydde ut ur vulkanen, att det var mörkt som på natten. Fiskare vågade sig inte ut på havet p.g.a. mörkret. Många jordskalv förekom och gårdar ödelades. Storutbrott var så åter 1766 och varade med smärre avbrott i två år. Utbrottet 1845 varade i 7 månader. År 1947 kom nästa utbrott, efter 102 års paus. Det varade i 13 månader. Nu var det första gången som man kunde dokumentera utbrottet. Rök- och askpelaren steg till 30 km höjd. Aska spreds till Skandinavien och Europa. Ca 1 km³ lava och vulkaniskt material kom upp. Lavan från detta utbrott täcker ca 40 km² område. I detta utbrott inträffade ett dödsfall, då vetenskapsmannen Steinthor Sigurdsson förolyckades, sedan han ville ta några närbilder och blev träffad av en stor lavasten som rullade mot honom och som han försökte fotografera. Han insåg troligen inte hur snabbt stenen närmade sig, eftersom han tittade genom kameralinsen. År 1970 pågick ett utbrott från maj och fram till jultid. Då kom mycket lava och Hekla växte på höjden med några tiotal meter. Mesta skadegörelsen var fluorföroreningar på beten och i vattendrag som förgiftade boskap. På många ställen var man tvungen att hålla boskapen inne långt fram mot sommaren p.g.a. förgiftningsrisken. Så har det varit utbrott 1980-81, 1991 och nu 2000. Dessa utbrott är alla likartade. Utbrotten pågår några dagar eller veckor, lite lava kommer ut och den mesta kraften har försvunnit efter de första dygnen. Utbrottet år 2000 Utbrott på gångDe isländska geologerna och den nordiska geologiska institutionen på Island följer med hjälp av instrument med de kända aktiva jordskalvs- och vulkaniska områdena på Island. Dels använder man seismografer och andra instrument som registrerar jordskalv och rörelser i jordskorpan. GPS-positionsinstrumenten har också tagits i geologernas tjänst. Med dem kan man registrera hur jordskorpan stiger och sjunker, bl.a. genom att magma samlas upp under jordskorpan och höjer trycket. Runt de aktiva vulkanerna har man också djupa borrhål där man kan mäta trycket och se förändringar i magmabehållarna. Det var dessa instrument som denna gång gav säkra tecken på att ett utbrott var på gång. Ungefär en timme före utbrottet kunde man se ökande jordskalvsaktivitet, som man lokaliserade till Hekla. Detta höjde beredskapen. Ca 17.45 gav tryckmätarna utslag över alarmnivån och då infördes högsta beredskap och bl.a. flygledningen informerades om att flygtrafik över Hekla skulle undvikas. Också befolkningsskyddsorganisationen aktiverades. Några minuter före kl 18 gav tryckmätarna indikationer på att magman eller lavan hade börjat röra på sig från den behållare som finns ca 4 km under Hekla. Sprickan hade öppnats och man kunde räkna ut att lavan rörde sig med ca 15 km:s hastighet. Man kunde nu med stor sannolikhet fastställa att ett utbrott hade startat och att det skulle nå toppen om ca 15 min. Alla tänkbara myndigheter informerades och allmänheten kunde kl 18.00 höra i radions kvällsnyheter att ett utbrott i Hekla beräknas börja om ca en kvart. Förutsägelserna visade sig vara korrekta och man har nu fastställt att utbrottet vid markytan startade kl 18.18. Alla massmedia var nu i gång och följde med. Hela kvällen hade man extra nyhetsutsändningar i radio och TV, men eftersom det börjar skymma just vid denna tid och eftersom det var mulet väder, så var det få som lyckades se och få bilder av utbrottet då. Vägarna öppnades I andra länder skulle man antagligen ha sprärrat av alla vägar i området och förbereda evakuering. Men inte på Island. Ingen bebyggelse finns i direkt närhet och eftersom det var mitt i vintern, var det knappast troligt att någon befann sig i området. Men den isländska vägförvaltningen gick i stället ut med meddelande och sade, att man kallat ut alla resurser för att ploga upp vägar i Heklas närhet, som inte annars hålls öppna på vintern. Inte för att underlätta en evakuering och för räddningsmyndigheterna, nej detta var för att underlätta för allmänheten att komma nära vulkanen och om möjligt se något av lavan och rökpelaren. Vägförvaltningen kände till islänningarnas beteendemönster. Ödesdiger söndagsutfärd - 1500 personer fastnade i snöyran Med detta budskap från vägförvaltningen och eftersom det råkade vara söndag nästa dag, då var bara ett som kom i fråga för söndagsaktiviteten för familjen. En biltur till Hekla! Tusentals var de som på söndag förmiddag förberedde en liten matsäck, tog bilen och lade å stad mot Hekla. Hon ligger ca 150 km från Reykjavik, så det är en ganska passlig utflykt. Besvikelsen blev dock dubbel och färden slutade med förskräckelse. Först och främst var det fortfarande mulet och väderleksrapporten lovade sämre väder utåt dagen och mot kvällen. Vid middagstid började det också komma varningar från väderlekstjänsten att vädret försämras och trafikförhållandena kommer antagligen att bli sämre under eftermiddagen och kvällen. Men islänningarna litar på sina bilar och på vägförvaltningen, och så hade man ju redan bestämt sig för att fara, så inget kunde stoppa dem. Efter att ha prövat olika vägar området utan att lyckas få en enda glimt av Hekla, så gav folket upp och började köra tillbaka mot Reykjavik. Normalt en körning på ca två timmar. Vid 15-16 tiden började huvudvägen mot Reykjavik få "tungt före" som islänningarna säger, dvs. snöyran började göra trafikförhållandena svåra. Vägen går över en Hellisheden, en högplatå på ca 400 m höjd och vägen stängs ibland när förhållandena är besvärliga. Vägförvaltningen varnade för dåligt väglag på heden och bad i stället folk att ta den något längre och krokigare Threngsli-vägen, som ligger lägre. Problemet var bara det att efter någon timme hade vinden och snöyran tilltagit så mycket, att också den vägen blev ofarbar för personbilar. De fastnade och snabbt vägen yrde fast, eftersom dessa bilar bildade snöhinder runt vilka snön snabbt byggde upp snödrivor. En bil blev insnöad på bara några minuter. Mörkret kom och snöyran tilltog, så också denna väg blev ofarbar för alla bilar. Den täta snöyran gjorde det omöjligt t.o.m. för bandvagnar som den isländska räddningstjänsten förfogar över, att ta sig fram och hjälpa folk i bilarna. Alla har ju GSM-telefoner och snabbt pajade telefonsystemet under den höga belastningen, så nu satt folk fast i sina bilar och kom ingen stans och ingen hjälp kunde nå dem. I radion gick man ut och bad folk sitta kvar i sina bilar i lugn och ro. Man bad dem som hade småbarn, gamla eller eventuellt sjuka, att blinka med sina helljus, och förbjöd strängeligen andra att göra det. På det sätt kunde man prioritera de mest hjälpbehövande. Det var totalt ca 500 bilar och 1.500 människor som denna kväll och natt fick sitta i sina bilar och vänta på bärgning. De sista bärgades inte förrän följande morgon i gryningen. Då hade många förstås gjort slut på bränslet och satt i kalla och mörka bilar. Den räddningsinsats som sattes i gång är den största vad gäller personomfattning sedan vulkanutbrottet på Hemön i Vestmannaöarna 1973. Men allt slutade lyckligt och ingen förfrös sig eller skadade sig allvarligt. De flesta blev inkvarterade i samhällena söder om heden i skolor, samlingshus m.m. och kunde inte ta sig hem till Reykjavik och till eventuella jobb förrän på måndag eftermiddag eller tisdag. Utbrottet upphörde officiellt 8.3.2000 Kl 09.00 den 8 mars 2000 registrerades de sista rörelserna vid Hekla och utbrottet har nu förklarats vara över. Det varade i 11 dagar denna gång, vilket är relativt kort tid. År 1991 varade utbrottet i sex veckor. Det har inte varit möjligt att ännu mäta hur mycket lava som strömmat ut vid detta utbrott. Den nya lavan räknar man med att täcker ett ca 18 km² stor område, i huvudsak i sydvästlig riktning från vulkansprickan, på sluttningarna från Hekla. Volymen av den utströmmade lavan uppskattas till 0,11 km³.